Vanliga frågor och svar om solceller

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om solceller för dig som är intresserad av lite mer detaljer. Du behöver verkligen inte sätta dig in i allt nedan, vi hjälper dig. Men en del vill veta mer detaljer än andra. Om du inte vill sätta dig in i detaljer, gå till vår guide för köp av solceller där de tre viktigaste kontrollfrågorna finns. För dig som är mer intresserad, varsågod att läsa!

Vi bjuder med jämna mellanrum också in till digitala solcellsträffar där du kan skicka in just dina frågor om de inte skulle finnas med nedan.

Hur fungerar solceller?

Solpanelerna med solceller (2) producerar el när solen lyser på dem. Solpanelerna producerar likström (DC) till systemets växelriktare (3) som
omvandlar denna till växelström (AC). Växelströmmen används sedan i huset (5) och eventuellt överskott matas ut på elnätet, hur mycket som förbrukas och matas ut mäts genom husets elmätare (6). Du får betalt för den el som matas ut på elnätet. Att mata ut eller använda solpanelernas el är inget du styr över, det sker automatiskt. Först används elen i ditt hus, och om solcellerna producerar mer än så matas det automatiskt ut på elnätet och du får betalt för den elen från ditt elhandelsbolag.

Hur mycket el producerar en villaanläggning per år?

När man pratar om storlekar på solcellsanläggningar pratar man om installerad effekt i kilowatt (kW eller kWp där p:et står för peak, det markerar att det är maxeffekt vi pratar om). Det är inte relevant att prata om antal paneler eftersom de kan ha olika mått och effekt, tex så har standardstorleken på paneler vuxit de senaste åren så en anläggning med några år på nacken kan fler paneler men ändå lägre total effekt än en ny anläggning med färre paneler.

Den installerade effekten (kW eller kWp) avgör hur många kilowattimmar (kWh) som en anläggning kan producera varje år. Ett nyckeltal i vårt område är att varje installerad kilowatt (kW) i genomsnitt producerar mellan 750 och 975 kilowattimmar (kWh) per år beroende på ens förutsättningar, ibland under perfekta förutsättningar kan det bli upp mot 1000 kWh per år och installerad kW.

De flesta anläggningar som vi installerar åt privatpersoner är från 5 kW och uppåt, vanligast är nånstans från 8 till 12 kW, ibland upp mot 20 kW. På flerbostadshus och företag installerar vi betydligt större anläggningar, 10 gånger större är inte ovanligt.

Vanliga storlekar och vanlig årlig energiproduktion:

8 kW (20 paneler a 400 W): 6000-7800 kWh
9,6 kW (24 paneler a 400 W): 7200-9360 kWh
12 kW (30 paneler a 400 W): 9000-11700 kWh

När på året producerar en solcellsanläggning mest el?

En solcellsanläggning producerar som mest när solen står högt och dagarna är långa, alltså på sommarhalvåret. Produktionen är låg i november, december och januari, dessa tre månader står för ungefär 5% av årsproduktionen. Men i slutet av februari och mars börjar solen stå högre och dagarna blir längre, då producerar solcellerna också mer. Här kan ni se hur produktionen för en anläggning i söderläge på 10 kW i Borlänge i genomsnitt är fördelad över året.

Hur påverkar väderstreck och taklutning?

Väderstreck och taklutning påverkar hur mycket el en solcellsanläggning producerar. I tabellen nedan kan ni se hur det skiljer mellan olika väderstreck och taklutningar. Rakt söderläge med brant vinkel producerar mest energi över året, men ett läge mot öst eller väst kan istället ge lite mer betalt för varje kilowattimme eftersom man generellt får lite mer betalt för el på förmiddag och eftermiddag jämfört med mitt på dagen (med ett rörligt timmätt elavtal). Ett soligt läge nånstans mellan öster och väster ger bra förutsättningar för solceller.

Klicka på bilden för att se den större. Tabellen och energiutbytet är beräknat för Västerås, men principen stämmer och det skiljer väldigt lite i energiutbyte mellan Västerås och tex Falun eller Borlänge. Källa: Bengt Stridh.

Hur mycket varierar produktionen från år till år?

Skillnaden i produktion mellan åren jämnar över tid ut sig men kan skilja upp till ~15% mellan de år då solcellerna producerar mest och minst.

Hur lång är livslängden på en solcellsanläggning?

Solcellspaneler
Solcellspanelerna har inga rörliga delar eller känsliga elektroniska komponenter, det är väldigt robust och välbeprövad teknik som har använts länge. Solcellspanelerna har en uppskattad livslängd på 30 år eller mer.

Montage och installation
Ett bra montagesystem och en bra installation ska också hålla i 30 år eller mer. 30 år är lång tid och vi tycker därför att det är väldigt viktigt med ett robust montagesystem som verkligen är gjort för ditt tak och att arbetet är väl utfört. Det är också viktigt att taket som solcellerna monteras på är friskt och håller i minst 30 år.

Många företag i vår bransch marknadsför sina produkter, verkningsgrader och tekniska funktioner. Och i ärlighetens namn gör väl vi det också till viss del, men det som vi under våra 25 år i branschen lärt oss är det allra viktigaste och som vi lägger extra energi, tid och pengar på är installationen och montagesystem. För det som kommer att påverka både din trygghet och ekonomi mest när du investerar i solceller är en bra installation med ett montagesystem som håller minst lika länge som solcellspanelerna, det ska klara även de snörikaste vintrarna i minst 30 år framåt. Man vill inte ha krångel med till exempel spräckta takpannor på sitt tak.

Svesol gjorde en nyttig men dålig erfarenhet i början av 2000-talet när vi installerade solfångare med en typ av takkrokar från tyska tillverkare som riskerar att vila på takpannorna. Vi fick då reklamationer med spräckta takpannor och kunde konstatera att den typ av infästningsmaterial som fungerar bra på tak av tysk/europeisk standard kan bli en riskkonstruktion på svenska tak under snörika vintrar. Tysk och europeisk takstandard skiljer sig nämligen en hel del från svensk takstandard. I Sverige har vi smala men höga takstolar med 120 cm mellan dem och ofta råspont under takpannorna. I Tyskland och Europa är det vanligare med breda takstolar som sitter tätare och de har ett lätt undertak. De här takkrokarna som vi har dåliga erfarenheter av på svenska tak är gjorda för att skruvas med långa skruvar ner i en bred takstol, men när man gör det i tunn råspont eller i en smal takstol på 45 mm som man riskerar att inte träffa mitt i så är det risk att det inte håller och att det blir tryck på takpannorna. Det ger under en snörik vinter risk för spräckta takpannor.

Det kommer också in nya montagesystem på den svenska marknaden som är billiga, snabba och enkla att montera men som vi är skeptiska till då de bygger på att krokar hakas i bärläkten och att de sedan ska vila på takpannorna, alltså en konstruktion som är gjord för att fungera på ett sätt som vi ser som en riskkonstruktion. Men vi förstår att det lockar företag att välja ett billigare och mer snabbmonterat system, speciellt om man inte har de erfarenheter vi har. Det är svårt för kunder att sätta sig in i vad som är ett bra eller dåligt montagesystem och det syns inte lika tydligt i en offert som en siffra på effekt, energiproduktion eller antal paneler. En installation är väl en installation, eller? Med våra erfarenheter känner vi oss inte trygga med dessa snabbare, enklare och billigare montagesystem och vi använder dem således inte.

Efter våra erfarenheter med reklamationer i början av 2000-talet tog vi fram ett montagesystem som är gjort för svensk takstandard tillsammans med CW Lundberg i Mora. Det systemet kostar lite mer och det tar lite längre tid att montera än många andra, men vi vet att det håller och vi har inga reklamationer på det sedan ~2005. Vi prutar inte på montagesystemet, för det är i vår mening en av de viktigaste delarna på din solcellsanläggning.

Växelriktare
Under solcellspanelernas livslängd på 30 år tycker vi att man ska räkna med ett byte av växelriktare. En växelriktare består av elektronik som, precis som annan elektronik, kan gå sönder. Om det sedan sker efter 15, 20 eller 25 år vet vi inte, men vi tycker det är rimligt att räkna med ett byte av växelriktare under anläggningens livslängd. Att byta en växelriktare tar några timmar och växelriktarens kostnad är en förhållandevis liten del av den totala investeringen.

Vad lämnar Svesol och våra tillverkare för garantier?

Svesol lämnar 5 års garanti på installationen och du har ytterligare 5 års reklamationsrätt. Våra solcellspaneler som vi lagerför har 25 års effektgaranti och 12 eller 15 års produktgaranti. Det skiljer lite mellan växelriktarnas produktgarantier beroende på fabrikat – 5, 7 eller 10 år är det vanligaste.

På vilka tak kan man montera solceller?

Taket ska vara friskt och hålla i 30 år, om du har ett tak som är äldre än 20 år kan det finnas risk för problem. Taket behöver då kontrolleras noga. Om taket är 30 år eller äldre rekommenderar vi generellt att man väntar med solceller eller gör takbyte samtidigt. Det är ett tråkigt läge om man verkligen vill installera solceller, men det är dumt att chansa och det kan kännas fel att riva ett tak som ändå skulle klara 10, 20 eller kanske 30 år till. Tyvärr ett dilemma som en del kunder hamnar i.

Exempel på taktyper som vi inte monterar på:

De billigaste och tunnaste plåttaken, plåten måste vara minst 0,5 mm tjock
Tak med takpannor och lätt undertak eller pärt som inte har grövre bärläkt, bärläkt måste vara 45×70 mm (2-tum-3)
Eternittak
Aluminiumtak
Plåttakpannor, typ Decra

Hur mycket takyta krävs?

Om du själv vill göra ett överslag och räkna på hur många paneler som får plats på ditt tak, räkna med att panelerna tar 174×116 cm per styck (inkl det avstånd som panelerna ska ha mellan varandra). Rekommendationerna är att ha 30 cm tillgodo på sidorna, 30-60 cm tillgodo i nederkant (mer på branta tak, mindre på flacka tak) och minst 10 cm i överkant. Panelerna monteras stående i en, två eller flera rader.

Här är några exempel på takytor:

2 rader med 5 paneler, tot 10 paneler (4 kW), får tex plats på en takyta på 6,5 x 4 meter (6,5 meter bred och 4 meter mellan takfot och nock)
2 rader med 10 paneler, tot 20 paneler (8 kW): 12,5 x 4 meter
2 rader med 12 paneler, tot 24 paneler (9,6 kW): 14,5 x 4 meter
2 rader med 15 paneler, tot 30 paneler (12 kW): 18 x 4 meter

Rekommendationerna med avstånd runt panelerna finns av lite olika anledningar, tex att det ska bli enklare att komma åt panelerna i efterhand, för att man vill att snö som glider av från panelerna ska landa på taket först och inte bli hängande i panelens aluminiumram över takkanten (nederkant) och att panelerna inte ska vara för nära nock och kanterna och ta för mycket vind.

Varje panel med ovan nämnd storlek har en effekt på 400-410 watt. Det finns paneler som har högre effekt per panel eftersom de är större (fysiska mått).

Man måste ha minst 6 paneler per yta för att det tekniskt ska fungera, panelerna måste komma upp i tillräcklig startspänning. Vi installerar sällan och rekommenderar inte att göra anläggningar som är mindre än 4 kW (totalt 10 paneler). Växelriktarna har vanligtvis två ingångar, så kallade MPPT:er (Maximum Power Point Tracker), så det är enkelt att ha två ytor kopplade till samma växelriktare.

Hur dimensionerar man en solcellsanläggning?

När man dimensionerar en solcellsanläggning tar man hänsyn till flera saker, till exempel plats på tak, egen elförbrukning, huvudsäkring och ens budget.

Eftersom man får ett skatteavdrag på 60 öre per såld kilowattimme upp till samma antal kilowattimmar man köper per år (upp till 30 000 kWh) så är det vanligt att man siktar på en anläggning som producerar ungefär lika mycket som man förbrukar. Men man får producera mer och den sista solcellspanelen är billigare att installera än den första, så har man plats på sitt tak så kan det vara fördelaktigt att fylla upp taket även om det blir lite mer än vad man förbrukar.

Man bör hålla sig inom vad huvudsäkringen klarar av. En solcellsanläggning går dock väldigt sällan på sin maxeffekt och ligger man lite över kan man begränsa utmatningen med hjälp av en så kallad smartmeter. Man kan också byta till en större säkring. Det vanliga är att effekten som levereras från panelerna en perfekt solig dag är ungefär 15% under installerad maxeffekt, det beror på att panelerna blir varma och då går effekten ned något. Det är således vanligt (och inget fel) med en något mindre växelriktare än totala effekten på panelerna, tex att en anläggning på 11 kW solcellspaneler har en växelriktare på 10 kW. Här är en tabell på effekt för vanliga huvudsäkringsstorlekar:

16 Ampere = 11 kW
20 Ampere = 13,8 kW
25 Ampere = 17,3 kW

Var kan växelriktaren placeras?

Växelriktaren placeras med fördel i ett förråd, garage, uthus eller utomhus på fasaden på en skuggig plats skyddat från regn under tex en takfot eller ett litet skärmtak. Man vill inte placera växelriktaren så att solen kommer åt den, då riskerar den att bli varm och att produktionen sänks. Växelriktarna låter lite grann, så man vill inte ha den inomhus i ett rum där man vistas. Växelriktaren ska inte placeras inträngt mellan andra saker eller högst upp mot taket, luft ska kunna cirkulera runt dem och flöda genom dess kylsystem.

Kräver solceller något underhåll?

Väldigt lite, men man ska ha koll på sin anläggning precis som man har koll på sitt hus. Gör gärna en okulär besiktning av taket och solcellerna en gång om året, kolla att takpannor och solcellerna ser ok ut, att inga kablar hänger löst under panelerna och att det inte samlats skräp under panelerna. Torka av växelriktaren från damm och kontrollera så att det är fritt med luft runt den.

Kontrollera då och då så att anläggningen producerar som den ska. En säkring mellan växelriktaren och elcentral/mätarskåp kan gå, det är ovanligt men kan hända och då slutar anläggningen att producera. Med de flesta system får man ett mail när anläggningen inte producerar under ett dygn om den är uppkopplad.

Ska man skotta bort snö? Nej, riskera inte att göra dig illa genom att klättra upp på isiga och hala stegar eller tak. Solinstrålningen under vintermånaderna december, januari och februari är så pass låg så det inte är värt risken. Snön kommer på ett tak med normal vinkel att rasa av vid nästa töperiod. Om du trots allt inte lyder vår rekommendation och vill klättra upp för att till exempel göra ett kontrollerat snöras i februari/mars efter en snörik vinter, använd en mjuk sop. Hårda spadar och verktyg som riskerar att skada panelerna är helt förbjudet!

Är solceller lönsamt?

Ja! Hur lönsam en investering i solceller blir beror såklart mycket på det framtida elpriset vilket är svårt att sia om även för elhandelsexperterna, men mycket pekar ändå på att el kommer att ha ett betydligt högre pris än vad vi har varit vana med tidigare.

Många av våra kunder blir immuna mot elprisökningar eftersom de producerar lika mycket som de förbrukar. Det är inte alls ovanligt att solcellsägare bara behöver betala en eller två fakturor till sitt elhandelsbolag per år. Man börjar bygga upp ett tillgodosaldo på våren (mars, april) som fortsätter byggas upp under sommarhalvåret och sedan täcker hösten och stora delar av vintern. En investering i solceller kommer med största sannolikhet att vara lönsam och det minskar eller tar bort din ekonomiska risk för framtida höga elpriser. Se vår köpguide med exempel, prisindikationer och förväntad produktion och gör dina kalkyler efter det.

Tänk på att lönsamheten i din investering också till stor del beror på hur länge din anläggning håller, installationen och montagematerialet är således väldigt viktigt.

Vilka ekonomiska stöd/bidrag/avdrag finns för solceller?

Skattereduktion för grön teknik
Från 1 januari 2023 har privatpersoner möjlighet att få 20% i grön teknik-avdrag (skattereduktion) för en nyckelfärdig solcellsanläggning samt 50% i grön teknik-avdrag för batterilagring (hybridväxelriktare och batteri) och elbilsladdare. Det gäller för arbete och material som enligt schablon sätts till 97% av hela fakturan på en nyckelfärdig installation. Avdraget görs direkt på fakturan som ni får och du som kund ansvarar själv för att man har möjlighet att göra avdraget, annars blir man återbetalningsskyldig.

Skattereduktionen är högst 50 000 kr per person och år. Är man två personer som har möjlighet att göra avdrag i samma hushåll kan man få upp till 100 000 kr i skattereduktion.

Läs mer om grön teknik-avdrag hos Skatteverket

60 öre i skattereduktion för mikroproducenter
Både privatpersoner och företag får 60 öre i skatteavdrag för varje kilowattimme som matas ut på elnätet upp till lika mycket som man förbrukar (och max 30 000 kWh eller 18 000 kr). Hur det betalas ut/dras av är lite olika för privatpersoner och näringsidkare, läs mer på länken nedan.

Läs mer om skattereduktion för mikroproducenter hos Skatteverket

Kan man ha rörligt elavtal med timmätning för sina solceller och ett annat avtal, tex ett fastprisavtal, för sin konsumtion?

Ja, du kan ha olika avtalsformer för produktion och konsumtion, men avtalen behöver vara hos samma elhandelsbolag.

Är det smart att ha ett rörligt elavtal med timmätning även för konsumtion när man har solceller?

Med solceller förbättras ens förbrukningsprofil över dygnet, man får lägre behov av att köpa el under dygnets dyra timmar på dagtid. Det gör rörliga timmätta elavtal mer attraktiva även för konsumtionsdelen. Vad som blir mest lönsamt och vad man ska välja är dock väldigt individuellt. Väljer man rörligt timmätt elavtal får man vara beredd på kraftiga svängningar i elpriset från timme till timme, dag till dag och månad till månad.

För den som vill/kan utnyttja det (och samtidigt hjälpa elsystemet) så finns bra möjligheter att få ett lägre elpris över tid. Och inte minst så är du med och på ytterligare ett sätt är en aktiv del i lösningen av energifrågan om du kan flytta förbrukning till de timmar då efterfrågan är lägre.

Hur drar man störst nytta av rörligt timmätt elavtal?

Det gäller att ha en bättre förbrukningsprofil än genomsnittet i Sverige. Alltså högre förbrukning på natten (billiga timmar) och lägre på dyra timmar. Om man har någon eller flera av följande möjligheter så är det bra grundförutsättningar:

solceller som producerar mycket på dagarna och drar ner ditt behov av köpa på dagarna
elbil som laddas på nätterna under de billiga timmarna
elbaserat värmesystem som går att styra så att man använder mindre el på dagtid och mer på natten

Sen kan man styra många andra saker också, men det är de stora förbrukarna som är viktiga. Diskmaskiner, tvättmaskiner mm kan man med manuellt jobb flytta till natten, men det handlar generellt om väldigt lite el jämfört med solceller, värmesystem och elbilsladdning så det spelar mindre roll. Här finns också rekommendationer att man ur ett brandsäkerhetsperspektiv inte bör köra dem på natten. Det är såklart bra ur ett elsystemperspektiv om man kan flytta även mindre förbrukare, många bäckar små, men det är de stora som verkligen gör skillnad på fakturan och som kan göras automatiserat.

Kan man lagra el från sommaren till vintern hos sitt elhandelsbolag?

Hos de flesta elbolag får privatpersoner ett tillgodosaldo i kronor under sommaren som sedan dras av på fakturorna för vintern. Så man sparar på så sätt sin el i form av kronor (men inte kilowattimme mot kilowattimme).

Ska jag ha batteri till min solcellsanläggning?

Solceller producerar som mest när efterfrågan är som högst på dygnet och med de elpriser vi har haft (tex år 2021 och 2022) så är det sällan lönsamt att lagra sin egenproducerade el från dagen till natten. Om man gör så jobbar man dessutom lite mot systemet, eftersom efterfrågan och priserna på el generellt är högre på dagarna än på nätterna. Vill man hjälpa elsystemet (och sin egen ekonomi) så ska man således inte lagra dyr el från dagen för att använda den på natten.

Om man ska investera i batteri till sin solcellsanläggning så är det mer intressant att med ett timmätt rörligt elavtal ladda upp batterierna på natten och att använda det själv under dagen eller mata ut/sälja el på morgonen/dagen, dock så kräver det ett större engagemang och intresse av dig att följa elpriset och delvis sköta det manuellt. Systemen är tyvärr ännu inte så automatiserade så att de kan ta hänsyn till spotpriserna på Nordpool, önskade prisskillnader, konverteringsförluster, elhandelsbolagens påslag, kostnader för överföring, moms mm och själva räkna ut när de ska köpa/ladda och eventuellt sälja/mata ut el.

Batterier kan också ha andra användningsområden, som att tex minska effekttoppar och möjliggöra lägre säkring eller lägre avgift för effekttariff om man har ett elnätsbolag som har den prismodellen.

Det kommer förmodligen hända mycket med batterier och framförallt styrningen för hur man kan använda dem i framtiden. Många elhandelsexperter spår att effekt, alltså el vid särskilda tidpunkter, kommer att vara dyrare i framtiden. Det är en spännande utveckling som vi ser fram emot!

Det blev ett krångligt svar, men vi försöker förenkla det så här:

Om du är väldigt intresserad och beredd att lägga lite tid på att optimera din anläggning och följa elpriset – överväg batteri till din anläggning.
Om du inte har det intresset – var trygg med att din solcellsanläggning producerar el när den är som mest efterfrågad på dygnet och du får bra betalt för elen som matas ut på elnätet. Om du dessutom redan har eller har tänkt att skaffa elbil så kan du enkelt ladda den på nätterna genom tidsstyrd laddning i laddboxen (eller bilen) och på så sätt utnyttja de låga elpriserna på natten till elbilen. Det förutsätter rörliga elavtal med timmätning.

Hur mycket påverkar skuggning från till exempel träd?

Det som är viktigt är att solcellspanelerna inte är skuggade långa stunder under sommarhalvåret. Om du har skuggning på grund av tex lågt stående sol under vinterhalvåret så påverkar det inte produktionen jättemycket (november, december och januari står i normalfallet för ~5% av årsproduktionen). Om du har ett träd eller skuggning från något annat på morgonen eller kvällen under sommarhalvåret påverkar det inte heller så mycket. Det är tid i skugga när solcellsanläggningen ska producera mest som drar ner produktionen mycket.

Vad är optimerare och är det bra?

Optimerare kan ha olika användningsområden, tex att användas för att se varje panels status (en optimerare per panel), att förbättra produktion vid diffus skuggning från tex lövträd eller om man har tre eller fler ytor med paneler som har olika solinstrålning (strängoptimerare).

De solcellspaneler vi säljer har väldigt bra skugghantering i sig, panelerna är indelade i sex zoner som genom bypassdioder gör att om en del av panelen är skuggad så producerar ändå de andra delarna av panelen som vanligt. Det har skett en utveckling av solcellspanelerna de senaste åren som har gjort att behovet av optimerare har minskat.

Optimerare är en elektronik som när de sitter bakom varje panel på taket kan vara en inte obetydande felkälla i sig. I de allra flesta fall rekommenderar vi att inte installera optimerare på varje panel på grund av tex skuggning.

Har du läst ända hit?!

Du är varmt välkommen att kontakta oss för projektering eller att ställa dina frågor om du har någon sådan kvar, klicka här för att komma vidare till vår köpguide och intresseanmälan. Om du har fått svar på dina frågor och känner dig redo att beställa projektering inför köp, välj det alternativet i steg 2 på guiden så prioriterar vi att höra av oss till dig. Tack!