Ja, solen lyste inte just denna dag, men på Sollerön hembygdsförenings hemsida går att läsa om varför solen skiner lite mer där och varför ön heter Sollerön:
”Rörande den sakliga anledningen (motivet) till namnet Soll ~ Sollerön behöver man icke stanna i tvivelsmål. Det är ett väl känt faktum, att vid halvmulen väderlek — isynnerhet på försommaren — molnen bruka draga sig åt sidorna kring Siljan och himlen blir klar över sjöns huvuddel, varvid solen fritt kan lysa över Sollerön.”
Vi har installerat flera anläggningar på Sollerön och just nu är både montörer och säljare Christoffer i krokarna, så om du som bor på Sollerön eller i Mora-trakten vill ha hjälp, ring Christoffer direkt på 073 255 33 99 eller skicka in en intresseanmälan här så hör vi av oss på direkten. Vi finns också på 0241 101 11.
Vad har vi gjort här då? En ganska komplex anläggning med solceller på flera ytor i tre väderstreck, kunden ville verkligen maxa på de takytar som finns tillgängliga. Nedan ser ni några detaljer ”under huven” som visar hur man bygger problemfria, säkra solcellsanläggningar med lång livslängd.
Måttning och murarsnöre
För att få allt rakt och snyggt måttar vi in anläggningen genom att kryssmäta skensystemet så att allt blir rakt, tak är nämligen inte alltid så spikraka som man kan tro. Och på bilden nedan ser ni hur vi använder ett ”murarsnöre” för att få skenorna exakt lika långa på kanterna.
Kabeldragning i slang, genomföringspanna och funktionsjord
Man kan bara dra in kabel utan slang under pannorna, kabeln är ju tunn och fin (även om vi använder 6-kvadratmillimeterskabel istället för 4 som är standard), men då har man en risk för skav och problem i framtiden. Vår lösning är att lägga kabel i slang och sedan dra det genom en för ändamålet gjord genomföringspanna. Snyggt och säkert, det kommer att hålla i 30 år+ utan risk för problem.
På bilden nedan ser ni också funktionsjordens anslutning mellan skensystem och kabel till växelriktaren. Och vad är funktionsjord egentligen och vad är det bra för? Jo, växelriktaren har en funktion för att upptäcka isolationsproblem som den kör en gång om dagen, alltså om likströmssidan någonstans har dålig isolering, tex om en kontakt är felaktigt skalad eller om en kabel har skavts någonstans så att det via regn eller fukt får minsta kontakt med skensystemet. För att växelriktaren ska kunna upptäcka detta behöver skensystemet vara jordat. Att växelriktaren kan upptäcka detta är en säkerhetsfunktion, för växelriktaren kommer då att varna om isolationsfel innan det finns risk för en olycka.
Nästa komplexa grej i det här med funktionsjord är blandning av material. Kablarna är i koppar, skenorna kan vara stål eller aluminium och solpanelernas ramar är aluminium. När dessa har kontakt med varandra gäller det att materialen, eller snarare övergångarna mellan de olika materialen, är kompatibla med varandra med avseende på galvanisk korrosion. Eftersom det här ska ha bra kontakt i 30 år så ska det inte bildas någon galvanisk korrosion.
I det här fallet är skenan och panelens ram i aluminium och vi har därför även en aluminiumtråd som förbinder raderna av skenor med varandra. Sen ska det kopplas mot kopparkabeln. Fäster man kopparkabeln direkt mot aluminiumskenan eller aluminiumtråden har man en risk för galvanisk korrosion och med det dålig kontakt på sikt. Visserligen kommer det att ta många år, men det ska ju vara problemfritt i 30 år+. Aluminium och koppar är en dålig kombination för just galvanisk korrosion och då använder vi en jordklämma mellan alutråden och kopparkabeln som löser det problemet.
Alutråden används även för att fästa kabel mellan skenorna på. Vi drar nämligen alltid returkabeln längs med panelernas kopplingar för att undvika att bygga en antenn som kan ge elektromagnetiska störningar (EMI, electro magnetic interference) för tex wifi- eller radiosignaler. Det hade ju varit enklare att bara koppla ihop panelerna med varandra och sedan ner till växelriktaren från varsin ände, men då bygger man en slinga som blir som en störantenn. Därför ska man dra returkabel längs med alla paneler och därmed också mellan skenorna.
Förlåt för alla tekniska och svårförståeliga detaljer, men vi vill att ni ska veta att vi har koll på det här med att bygga problemfria, säkra och effektiva anläggningar som håller länge! Vi vet tyvärr att vi har branschkollegor som inte har erfarenhet och kunskap och som därför genar en hel del på sådana här detaljer. De kanske inte medvetet genar men oavsett så blir det inte bra i längden. Funktionsjord är ett typiskt sånt exempel där vi vet att många inte ens gör det och leverantörer av svenska montagesystem har inte färdiga lösningar för det.
Funktionsjord är inget krav men en tydlig rekommendation från tillverkare och försäkringsbolag. Och vi ser det som en viktig säkerhetsfunktion och en självklarhet i Svesol installationsstandard. Det ska ju hålla och vara säkert i 30 år+.
Bild ovan: Genomföringspanna, alutråd för funktionsjord och jordklämma.
Bild ovan: Kabel under panelerna som är fäst mot alutråd (som knappt syns) för att de inte ska hänga och skava.
Fina bilder på tak och solceller
Ähh, nu får det vara nog med tekniska detaljer, vi kör vi lite fina bilder från takmontaget bara 🙂 
